Att våga träna för tränare

Sedan ett tag tillbaka har jag varit lite nyfiken på hur det skulle vara att träna för någon som inte jobbar relationsbaserat, men som är specialist på Islandshästen och hur man ska få till de olika g¨ångarterna. Jag upplever att Reykur är VÄLDIGT känslig för minsta lilla eller viktförändring som jag gör, och det gör ridningen utmanande och intressant. Jag försöker läsa på jättemycket och ta in all information som jag bara kan, men sedan ska det omsättas till praktik. Inte lika lätt!
Jag har två superbra tränare – Anne på distans och Louise som kommer ut en gång/månad. Nu hade jag bokat in mig på en lektion med Mette Lind Lundberg – en duktig ”traditionell” Islandstränare. Dels för att jag var nyfiken hur det funkar tillsammans med mitt sätt att träna, men också för att bli en del av ”gänget” som rider tillsammans här i närheten. Det sociala samspelet med andra hästägare tycker jag också är viktigt och ger inspiration/motivation, men jag har känt mig ganska ensam.
För säkerhets skull så kontaktade jag tränaren Mette innan för att kolla om hon tyckte det var OK med min klickerträning och om hon var öppen för att testa en träning med oss. Det ville hon gärna och berättade att hon var nyfiken på just klickerträning!
Dagen började bra: jag kände mig lugn och förväntansfull, solen sken och Reykur kändes glad och harmonisk. Jag och min stallkompis Rosie åkte tillsammans då hon också skulle träna. Lastningen gick som en dans – tror inte den tog mer än 2 minuter 🙂
När vi kom fram lastade vi av Rosies häst då de var först på tur, och jag serverade Reykur hans lunchhö. När Rosie gick iväg med sin Smaetla, så blev Reykur plötsligt orolig så till slut beslutade jag mig för att lasta av även honom. Då lugnade han sig direkt:-) Vi promenerade bort till paddocken och så fick han njuta av lite nytt gräs i anslutning till paddocken medan Rosie och Smaetla tränade.
Precis när det var dags för mig och Reykur att göra entré så öppnade sig himlen och det började ösregna och blåsa. Dessutom sprang där en hund fram och tillbaka längs staketet vid paddocken. Den ultimata miljöträningen alltså 🙂
Han var SÅ duktig!! Mitt mål var att denna första gång åtminstone klara 15 min av 45 min lektionen – det sa jag också till Mette – men vi klarade hela lektionen på 45 minuter galant!! Vi övade på att få en lugn trav där Reykur behåller en fin form. Mette rekommenderade mig att börja öva detta på volt då Reykur drar upp huvudet och blir väldigt starkt ibland när vi går upp i trav på rakt spår. Sedan övade vi på halvhalt. Det är något som jag tycker att man har hört till leda under alla år i ridskola, men trots att jag vet hur det ska göras i teorin så har jag inte riktigt fått kläm på praktiken. Men det har jag nu… 🙂
Vi avslutade med att Reykur fick visa sin senaste favvo-övning….att gå i sidledes vid staketet 🙂
SÅ stolt över min fine kille!!!