Idag räckte jag inte till 😦 Planen var en härlig uteritt i solen tillsammans med sonen på sin häst och min stallkompis på sin, men det blev inte riktigt som jag tänkte. Jag kände direkt att Reykur hade SÅ mycket överskottsenergi som bara bubblade och ville ut och detsamma gällde för Lótus, min sons häst, som hoppade runt och reagerade på allt som rördes och hördes.
Jag vet att Reykur går superfint OM jag inte håller in honom. Problemet är bara att jag inte kände mig OK med det idag. Jag vet också att OM jag sitter och håller in honom….ja, då lackar han till slut ur (vem hade inte gjort det egentligen?!) och då bockar han. Jag satt upp och försökte men insåg att det inte skulle sluta bra, så jag hoppade av igen och tänkte promenera med honom istället. Problemet var bara att han hade SÅ mycket energi att han hade svårt att bara skritta. Han gjorde nästan små ”hoppsa-steg” framåt och försökte verkligen gå lugnt, men hade så mycket spritt i kroppen att det var jättesvårt för honom. Till slut blev det svårt för mig att orka/hinna med, så jag valde att vända och gå hemåt istället. Det var rätt val eftersom jag var helt svettig när vi kom tillbaka 🙂
Väl hemma igen så tog min son Linus över och red honom en snabb runda så att han fick ur sig all sin energi. Linus är en duktig ryttare, orädd och med en extrem balans så han rider Reykur jättefint. Reykur är en avkomma av Spuni frá Midsitju, som ger starka och explosiva avkommor – vissa dagar känns det mer än andra 🙂 Jag kunde riktigt se hur roligt Reykur tyckte det var att äntligen få sträcka ut i full galopp och en jättefin tölt med svajande svans 🙂
Även om det känns lite som ett misslyckande, så var det bra på ett sätt. Jag fick mig nämligen en tankeställare om vad jag behöver fokusera på nämligen FART. Jag behöver lära mig att fart är OK och egentligen vet jag ju att Reykur går som bäst när det är fart. Jag behöver också träna upp min balans. Så fart och balans…here I come….träna, träna och återigen träna….. 🙂
Mitt isländska hjärta 