I fredags, den 1 maj, var det dags för årets ”action-evenemang”…nämligen flytt till sommarhagen. På något märkligt sätt, så har hästarna koll på att det är dags. Fråga mig inte hur!? Det känns redan när man kommer till stallet nästan…stämningen är annorlunda och hästarna är mer taggade 🙂 Vi brukar flytta hela flocken på en gång, men i år fick vi göra det lite annorlunda. Nu flyttade jag och min stallkompis Rosie två av hästarna på förmiddagen, och på eftermiddagen red vår son Linus tillsammans med min andra stallkompis Annelie över de två sista till sommarhagen.
Rosie och jag red iväg mot sommarhagen på förmiddagen. Jag märkte redan i början att Reykur var väldigt uppmärksam på ALLT som hände runtomkring och ville stanna stup i kvarten. Han var inte stökig och jag kände mig inte osäker på något sätt…men det gick i snigelfart framåt 🙂 Jag lät honom ta den tid som behövdes – vi hade trots allt inte ridit åt det hållet på väldigt länge – men tillslut kände jag att det blev urtråkigt för vårt sällskap, så jag hoppade av för att promenera resten av sträckan istället. Då kunde Rosie och Smaetla rida på lite bättre iallafall 🙂
Efter ett tag så hoppade även Rose av, och vi hade en lugn och härlig promenad. Reykur blev mer och mer taggad ju närmare sommarhagen vi kom, men det gick ändå över förväntan.
Väl framme, kände båda hästarna igen sig och vi märkte att de visste vad som väntade….en STOR hage full med gott gräs och härliga maskrosor 🙂 När vi gick in i hagen bestämde vi oss för att räkna ner så att vi skulle släppa båda samtidigt….vi visste ju att det skulle bli värsta ”hopp och studs”. Vi hade också förberett så att vi båda hade mobilkamerorna i högsta hugg…det här vill man ju dokumentera 🙂
Sagt och gjort….3 – 2 – 1 ….släpp!!
…..
…..
…..
1 – 2 -3 steg framåt….en maskros….MUMS… här stannar vi 🙂
….
så mycket för ”hopp och studs” 🙂
Oh well….det blev verkligen en super non-action film, men hästarna ser ut att njuta 🙂
Sedan var det bara dags för ”matte” att åka till vinterstallet och hämta alla tunnor och tillbehör. Mycket grejer blir det 🙂
Mitt isländska hjärta 