Nu satsar vi på ridningen igen

Efter att ha tränat MÅNGA timmar från marken, har vi nu så smått börjat ge oss på ridningen igen 🙂 Det är något jag har längtat efter, men eftersom jag är fast besluten om att vi ska lyckas så får det ta den tid det tar innan vi är helt framme. Det är ett nytt tänk – både från marken och i ridningen – och både jag och Reykur måste bli ”klickerkloka” i olika situationer. Skillnaden från tidigare tycker jag är att jag nu känner mindre press när jag har insett att det är OK att ta det i små steg – allt med målet att nå just målet som jag har satt upp 🙂 Det är en väldigt stor skillnad mentalt och känns toppenbra! Reykur verkar också trivas med det.
Idag var mitt mål att han skulle stå stilla vid uppsittning. Det tycker jag är viktigt – dels av rena säkerhets skäl, men även för att jag då vet att han är OK med att jag sitter upp. Det är den typ av kommunikation som vi för numera 🙂
Mitt andra mål för dagen var att han skulle gå framåt överhuvudtaget. Det gick SÅ bra och vi fick t.o.m. till trav runt rundkorallen. Det verkar som att det är lättare för honom att följa rundkorallen, och det tycker jag är helt OK just nu. Efter några rundor, så drog kompisarna som stod i hagen bredvid och kollade på oss. Jag lät honom gå dit, pausa en stund (med belöning) och sedan tog vi några rundor igen.
Mitt i passet så gick han bort till uppsittningspallen. Den vill jag använda som en ”start- och stoppknapp”, dvs Reykur kan välja om han inte vill att jag sitter på hans rygg och då kan han visa det genom att gå till pallen. Därför valde jag att hoppa av. Sedan gick vi tillbaka till konerna där jag skulle sitta upp igen om Reykur verkade vara OK med det. Han stod stilla och verkade tycka det var OK, så det var bara för mig att hoppa upp igen.
Jag förstår att det inte ser så avancerat ut, men allt vi gör har ett syfte och är delar i vårt stora pussel. Det pussel som ska leda oss tillbaka till 100% glädje och trygghet tillsammans – oavsett om vi rider på banan eller en uteritt. Vi är på god väg ditåt….. 🙂